Just nu räknar jag ner till det här:

Om 23 dagar åker jag hem till vackra Skåne. Jag håller tummarna för att vintern har kommit dit då och klätt mitt favoritlandskap i vinterskrud. Framme i Skåne tänker jag mysa i pappa och mammas soffa och se julfilmer tills jag mår illa. Jag vill baka julgodis, leka med mina finaste syskonbarn och bara vara, för en stund. Och där emellan mitt flyg hem och julafton kommer Jonas också till Skåne också. Han ska fira jul med mig och det ska bli sjuhundensfint ska ni veta.

Om hela 34 dagar är det julafton. Och dagen innan julafton fyller pappa år. Då har vi n tradition att sitta hela familjen i soffan och trängas, spela uppesittarbingo och äta tårta. De senaste två åren har vi spelat julklappsleken på kvällen också, allt efter en god middag. I min familj har vi en regel som gör att alla får tre paket när tiden för leken är över. Om någon har för många paket får den som inte har några, välja en av deras och behålla. Vi har bestämt att vi tycker att julen blir finast så. Alltså när alla får paket! Pappa är såklart den som får några paket mera än oss andra. Men så är det ju när man är födelsedagsgris på självaste 23.e december.

Efter julafton då åker jag och Jonas närmare bestämt till Berlin. Om hela 37 dagar åker vi dit och är där i en hel vecka. Jisses vilket paradis alltså. En hel vecka. Jag ska gotta ner mig i allt som Berlin har att bjuda på. God öl, fantastiskt god mat och finfina butiker finns det. Om 38 snabba snabba dagar ska vi strosa, han och jag på marknaden i Mauerpark. Jag längtar till deras goda fika. Om jag känner mig rätt kommer jag spatsera hem därifrån med någon sliten klocka i fickan. Mest bara för att klockor är något av det finaste i världen att ha i sin bokhylla där hemma.

Sist men inte minst kommer jag att om 40 dagar, springa runt på Berlins kullerstensgator i någon fin klänning och fira in nyåret med gluhwein mit schuss, Jonas och människor jag inte känner men kanske kommer att känna... vem vet.. vem vet..

Åh. längtan!