12/26/2015

Klockan är 04:09 och jag ligger i en uppfällbar säng i vardagsrummet hos mamma och pappa. Jonas sover i gästrummet ett rum bort då han denna jul varit förkyld och snarkat på så pass så att min sömn rubbats och jag fått flytta ut i vardagsrummet istället. Just nu är jag inne på sluttampen av graviditeten. Hurra! I dag är det vecka 34+5 och jag har ynka 4 veckor kvar av denna stora stora mage. Just i natt har Solis varit väldigt aktiv vilket gör mig lugn. Jag har börjat vakna då hon sparkar eller bestämmer sig för att vända sig eftersom hon fyller ut hela livmodern nu och rörelserna är större än förut. Det är mysigt att vakna av en spark för att sedan få somna om igen när sparken är över. Det känns lite som att det är vår, hennes och min egentid när det sker en buff eller ett stånk där inne.

Just i natt tänker jag fritt på hur livet i stort kommer att se ut och bli framöver. Jag skall otåligt vänta en månad på att få se hennes ansikte och för att få lukta på hennes huvud. En månad som gärna kan få kortas ner 1 vecka eller så, så att jag är oförberedd när värkarna sätter igång. Självklart oroar jag mig över hur förlossningen kommer att bli. Kommer det göra ont? Hur ont? Hur länge tar det och kommer de behöva klippa i mig? Gör det ont?  Och i så fall hur ont? Frågorna är många och mitt i tankarna som florerar försöker jag lugna ner mig, njuta av nuet, gilla min gigantiska kropp ( vilket är ytterst svår) och leva för dagen. Det är som sagt samtidigt lugnande att veta att man ej kommer att ha någon kontroll över hur lång tid det kommer att ta eller hur ont man kommer att ha.

Det är underligt hur mycket tankar som snurrar i huvudet för tillfället och inte alls underligt att sömnen den sista månaden av graviditeten är rubbad då det är svårt att helt slappna av och invänta dagen d. Jag har läst om detta och nästan som förväntat mig kortare nätter och vildare drömmar. Jag antar att jag nu framöver måste hålla mig ifrån att se otalt många "en unge i minuten" och förlossningsvideos och bara njuta av att jag kan sova bort dagarna om jag vill då jag är ledig och ej fått sova så mycket på natten. Jag bara måste lyckas med lugnet!

Snart är graviditeten över och Solis är ute i världen. Ett helt nytt äventyr börjar och vi kan blicka framåt vi tre tillsammans. Åh som vi längtar. Jag längtar.

Inga kommentarer

Skicka en kommentar

© .
Maira Gall