I dag tog vi med oss matsäck i form av korv, bröd, kanelbullar, kaffe, varm choklad och ballerina och begav oss mot Renfors där de upprättat en rastplats med tillgång till ved och eldstad. Vi hade planerat sedan ett par dagar tillbaka att vi skulle ut i naturen vid älven och dricka kokkaffe eftersom vädret var så fantastiskt friskt och inbjudande.

Boliden var dagen till ära täckt av ett lager frost och gjorde alla träd, gator och buskar vita och snöaktiga. Vi stannade till vid ICA, handlade på oss det vi behövde och körde raka vägen mot Renfors och rasplatsen. 

Väl framme vid Älven började vi klyva ved för att starta elden som skulle värma våra frusna tår och vår medhavda korv och vårt kaffe. 

Det är något vist med att grilla och dricka kaffe utomhus. Mat och dryck smakar aldrig så gott som det gör när det är friskt i luften och man sitter ute vid en eldstad.

Självklart fanns min bästa hälft med helt mysig och grann i Helly Hansen-tröja och mössa. 

'

Vi fick även med oss Jonas farmor. Här ståendes bredvid Jonas, båda fascinerade av sjöfåglar som lekte på älven och gjorde ringar på vattnet.

Eftersom kanelbullarna vi tagit med oss inte riktigt hade hunnit tina, var det ett perfekt tillfälle att sätta dessa på pinnar och värma dem över elden. De blev riktigt krispiga och goda och passade perfekt till kokkaffet.

Och även om solen inte var framme just i dag under tiden vi fikade vid elden, var upplevelsen den samma och gjorde gott ända in i själen. 

Efter 1 timme drygt, packade vi ihop vår matsäck, släkte elden och styrde kosan mot Boliden igen. Ett obligatoriskt stop vid sommarstugan blev det också. Mest för att kolla läget och se så att allt stod rätt till med hus och tak.

Jonas och jag kom fram till Norrland och Boliden i förrgårkväll. Norrland var täckt med frost och såg sagoligt och vitt ut. Det såg nästan ut som att första snön lagt sig till rätta men jag tror de får vänta minst 1 vecka till på snön här uppe även om söndagens prognos ser ut som att det kan komma ett eller annat snöfall. 

I går tog vi en lugn dag i Boliden. Vi lagade våfflor till lunch, fikade med Jonas farmor, gick en promenad genom byn, åt pasta med valnötspesto på kvällen och avslutade med fika och film. En perfekt första dag på semester som jag ville skulle fyllas med lugn och ro. 

Just när en är gravid får en utstå mycket som kvinna och som par. Jag tänker speciellt mycket på alla människors förutfattade meningar och åsikter som dyker upp längs vägen när en är gravid. Många verkar ha saker att tycka och tycker det är okej att berätta dessa för en. Att åsikter om barnuppfostran och hur en inte skall gå till väga, verkar just under graviditeten helt ok att berätta hur väl man nu än känner varandra.

Åsikter som dyker upp är tex "det har jag läst är dåligt för barnet", eller "skall ni verkligen uttala namnet så?", "hur praktisk är den barnvagnen ni fått ärva?". När situationer som dessa uppstår och folk känner sig manade att berätta för en precis hur en skall vara som mamma, som pappa, vad en inte skall göra, och vilket namn en skall ge sitt barn, blir det tröttsamt och det uppstår en illamående-liknande känsla i magen.

Jag antar och förstår att jag inte är ensam med att känna så här när det gäller att vara gravid och allas åsikter som slängs över en allt för jämnan. Det blir nästan som att en inte vill prata om det med någon, inte berätta hur dagen varit eller att en känt en spark och att en tänkt si och så. Jag ser fram emot att få åka på semester i kväll och ha långhelg. Förhoppningsvis utan för mycket åsikter och tankar om "hur en ska göra". Vill vi veta, så lovar vi att fråga.

Och även om jag tycker det är jobbigt att folk lägger sig i min mage, vår graviditet, så måste jag trots detta få välja när jag vill prata om min graviditet och visa att just jag är gravid med vårt lilla knytte i magen när jag känner för det. För när allt kommer kring så måste det väl få vara på mina och Jonas villkor som vi pratar och upplever vår graviditet och ingen annans? Vi bestämmer hur hennes namn skall uttalas, vi bestämmer om vi finner vår vagn som praktisk eller inte, och vi gör det vi anser bäst och frågar om vi behöver råd.

Jisses, mycket skriv just denna dag när semester stundar. I helgen skall jag andas skogsluft och äta bullar och bara vara.

/Anne

Är så kär i Biebers nya danshit. Försöker dansa med magen men det går ju sisådär!

Ens dansmoves är så himla annorlunda när det är något där fram som stör magdansen :)

Blev pepp av Emmasvintage och hennes Oktoberlista att jag blev tvungen att göra en egen.

Månadens roligaste: Det här. Åh älskade Gandalf.

Månadens resa: Åker till Norrland. Jonas, jag och jordgubben packar våra väskor och beger oss mot Norrland för en långhelg på onsdag kväll. Längtar så mycket efter ledighet, frisk norrländsk luft och våfflor med hjortronsylt så att jag skulle kunna spricka.

Månadens ångest: Dagens tandläkarbesök. Har inte varit hos tandläkaren på 6 år då jag alltid haft ångest för tandläkaren. Det är på något sätt tabu i vårt samhälle att ha dåliga tänker eller minst sagt ha ett litet hål då och då. Därför drar jag mig alltid för att gå dit eftersom jag inte vill få en dömande blick (som jag alltid fick av min gamla tandläkare som jag tur nog inte längre går till). Rekomenderar starkt Årsta Folktandvård. Vilka pinglor det jobbar där.

Månadens skratt: Skrattade i går åt mitt eget skratt. Jag vet, så tråkigt men ack så kul för stunden.

Månadens plagg: Linne och mammaleggings i kombination med en stor kofta. Just nu är dessa de enda plaggen som är sköna mot min runda kropp!

Månadens doft: Jonas hals. Det slår mig gång på gång hur fin han är den där Jonas som velat bli min.

Månadens dagdrömmeri: Drömmer i dagsläget om att få vara ledig för att få koppla av. En dag som i dag när tandläkaren spökar, då jag bryr mig om budget och kommande utgifter hade det varit skönt att bara få gå hem till lägenheten, städa den ren, lägga sig i sängen och sova en timme eller två.

Månadens bästa: Att Jonas och jag påbörjat sovrummets renovering med att måla väggar och köpa spjälsäng. 

Månadens insikt: Att jag inte borde vara rädd för tandläkaren.

Månadens tår: När jag googlade Epidural och såg storleken på sprutan som används vid bedövningen. Aja baja, inte googla sånt i fortsättningen.

Månadens längt: Längtar efter att få äta frukost med Jonas och hans familj i deras kök i Norrland och efter vår lilla jordgubbe såklart. Tänk söndagsfrukostarna framöver. Ett extra tillskott som kommer stråla, skrika, vara arg, och busa runt frukosttimmarna.

Månadens köp: En finfin skinnväska i svart på marknaden i Gustavsberg. Hela 10 kronor spenderade på ett köp som kommer att göra sig finfin intill vinterkappan som jag ännu inte inhandlat eller funnit.

Månadens mat: Hemlagad falafel. Jisses så gott. Jonas och jag lagade i helgen egen falafel som åts med yoghurt- och ingefärssås, het tomatsås, sallad, saltgurka, gurka, tomat och små tortillas. Nog det godaste jag ätit på flera flera år.

Månadens projekt: Transportera hem barnvagn och bilbarnstol på flyget från Norrland samt lämna in Barnvagn för renovering hos en duktig tapetserare.

 

Månadens blogg: Babes in Boyland. Förundras över hur fint de kan ha hemma och hur drömskt alla bilder är.

Månadens instagramkärlek: Kan inte välja, följer säkert 15 stycken konton just nu där det stickas barn- och bebiskläder på löpande band. Jag sitter dagarna i ända och suktar över dessa kläder och önskar jag var lika duktig på att sticka som dess ägare.

Månadens film: St. Vincent. Finfin film. Älskar Bill Murray.

Månadens TV:  Nya avsnitt av Modern Family är ute. Är så kär i Phill Dunphey. Bästa karaktären någonsin. Och även 30 Rock. Jonas och jag har börjat se om alla säsonger från början. Typ världens bästa höst-kväll-med-tända-ljus-serie.

Månadens hur-gick-det-till: Förstår inte riktigt hur det kan finnas en livs levande ursöt människa i min mage. Hon sparkar och har sig mest hela tiden. Och även fast jag känner det, känns det konstigt att det kommer att komma ut en livs levande person från min kropp. Min kropp?! Förstår det bara inte. ^^

Månadens frustration: Önskar jag hade omänskligt mycket pengar på mitt konto. Bara för att inte behöva tänka på vad som är saldot på kontot. Det hade varit skönt.

Månadens bild: Hösten och allt som jag ser till och från jobbet.

I helgen har det stått målning på schemat. Vi hämtade ut sovrumsfärgen på Byggfabriken i
lördagsmiddag och har sedan dess pulat i sovrummet i omgångar. Det blir så himla ljust, gult och fint ska ni tro. Lovar att försöka ta bättre bilder när samtliga väggar är färdigmålade och spjälsängen fått sin plats.

Just nu står spjälsängen i vardagsrummet under mitt pysslade linne-potatistryck som hängts upp på väggen. Känns konstigt att ha en gigantisk spjälsäng där man lätt får plats med fyra spädbarn på rad. 

Det hade verkligen räckt med en hälften så stor säng till en bebis.

Misstänkte stor viktuppgång av graviditeten och mitt svullande (är konstant hungrig och brukar annars alltid hålla igen), vilket besannades hos barnmorskan. Nu får jag peppa mig med kvällsliga promenader dagligen, mer sallad, frukt och inget godis skall jag proppa i mig på veckodagarna. 

Efter att jag vägt mig för första gången sedan på mitt inskrivningssamtal var jag tvungen att ställa frågan om hur min viktkurva såg ut. Barnmorskan noterade då att jag gått upp runt 10 kilo på 20 veckor vilket är det man brukar gå upp i vikt allt som allt med en fullvuxen bebis. Det vill säga det som magen, bebisen, vattnet, moderkakan och kroppen går upp i ren graviditet. Ut över det brukar man säga att det är OK att gå upp 5 kilo till, runt 15 kilo totalt sett. Dock känner väl jag att jag gärna stannar på +-0 som det ser ut nu. Det bästa är ju att man är ganska lagom stor när bebisen kommer ut och har massor med energi att gulla med bebis med.

Och ush vad trist det känns att min syn av mig som Gigant infriades i dag. Dagens ångest på 10-skalan är 12 utav 10 möjliga. I dag blir det därför promenad hem från jobbet och mindre godis i helgen. Absolut ingen go-dricka. 

Ni kan kalla mig giganten. Jag är sjukt stor nu och endast i vecka 26. Jag kan inte i min vildaste fantasi förstå hur jag skall kunna bli större i denna graviditet. Dock verkar folk vara ganska så stora vid den här veckan om jag kikar runt på nätet på magbilder, så jag är inte ensam. 

Skall bli roligt att se om barnmorskan väger mig i morgon och säger "nej du, nu skall du inte gå upp fler kilon".

Skämt å sido, jag kan inte tänka mig att jag redan gått upp 15 kilo. Möjligtvis 8 kanske eller något liknande. Jag har slängt ut vågen sedan flera år tillbaka och vet inte alls vad jag väger för tillfället eller vad min startvikt låg på då jag blev gravid. Barnmorskan skrev upp vikten på vårt första besök utan att berätta, Jag tyckte inte att jag behövde veta det utan vill mest bara gå upp det som skall verka som ett skydd för bebisen där inne.

Dock bryr jag mig alltid över vikten även om jag vet att det är för en god sak jag går upp i vikt dessa veckor. Just nu känner jag mig som ett hus och tänker att jag måste släpa mig tillbaka till gymmet för att gå en timme på gångbandet ett par gånger i veckan så att jag går + - 0.

Jisses, tänker be för att finna den där träningspeppen under dessa mörka kvällar framöver, när allt man vill göra är att sitta inne, tända ljus, googla bebisskor och mysa med Jonas.

Fyndade ett fint fat från Gabriel i helgen i form av ett löv. Tycker det är så där perfekt senapsgult och höstigt som sig bör i Oktobermånad. Längtar till November, December, Januari och Februari såklart.
Snart är det jul och jag ser fram emot en julpyntad lägenhet med julgran, julklappar, ljusstakar och julstjärnor. Kom december kom!

Just nu är det ynka 3 månader kvar tills gullet ploppar ut och har vi kommit på oss själva med att vi har en del saker att göra inför hennes ankomst. Vi måste tex. köpa massor av bas-saker på IKEA (samtliga foton är lånade från IKEA.se). Jag kan hålla med om att det ser väldigt tråkigt ut på fotona här ovan men det är som sagt bra bas-saker och nödvändigheter att ha hemma när ett litet knytte skall komma till världen och bosätta sig hos oss.

Örngott och Påslakan, det har jag redan sytt på egen hand vilket kommer att ge lite mer färg åt denna färglösa samling barnsaker i vitt. Jag tänker även att man kan klä spjälskyddet i linnetyg i någon vacker färg (kanske grått) för att även där göra det lite hemtrevligare för denna nya person som flyttar in. 

Jag tycker själv att jag och vi har varit duktiga och planerat för vad som komma skall. Att ha varit ute i god tid och handlat ditten och datten. Men just i dag inser jag att tiden rinner i väg och att det finns mycket att förbereda på kort tid. Jisses, den lilla stress som infinner sig gör att jag måste skriva listor och bocka av. 

Antar att det är så här man måste göra för att hinna med alltsammans. Skriva listor, bocka av, handla in, bona in och pyssla ihop på de ynka 3 månader som kvarstår.

Gårdagens vy om jag väljer att titta neråt. <3 du älskvärda mage som bara växer och växer.

I dag då vi vaknade var det strålande solsken och friskt höstväder på bästa sätt. Jonas och jag hade planerat en dag i stan för att åka till Byggfabriken och beställa färg till sovrummet.

Vi tog tunnelbanan till Odenplan, inspekterade en smakfulla nya tunnelbaneuppgången och började vår promenad mot Roslagsgatan. 

På Odengatan framför Biblioteket var blomsteraffären öppen. Pariskänslorna infann sig direkt!

Olssons Skor's skylt var också fin som vanligt. I dag även lite finare med en hund promenerandes förbi. 

Framme på byggfabriken fann vi att just den väggfärg vi tänkt ut till sovrummet, fanns uppmålad på väggarna i ett av deras visningskök. Vi har nämligen varit lite osäkra ett tag på om färgen skull bli för gul i vårt sovrum. Men väl på plats verkade färgen stämma precis med vad vi letat efter, och vips så beställde vi en burk på 5 liter som vi får hämta inom ett par dagar då vi fått lön.

Efter vårt stopp på Byggfabriken gick vi vidare längs gator av Antikaffärer där vi tittade in. Hittade en fin lampa till sovrummet som vi sparade i minnet för framtida köp. Vi han även med att springa in på Myrorna och Stadsmissionen där jag handlade två tavlor, en mjölkkanna, en rakspegel och ett fat från Gabriel.

När klockan närmade sig tre tog vi vårat pick och pack och begav oss hem igen. Det är nämligen oftast hockey på lördagar vid 16.00. Något som följs slaviskt i detta hushåll då Jonas är en inbiten SAIK-supporter.

Den galna peppen jag känner för att en av mina finaste vänner fått superduperbra jobb i Stockholm och flyttar hit om ett par veckor. Hurra Hurra Hurra! Stockholm blev precis så himla mycket mer fabolous än förrut.

Och den obotliga drömmen om att en gång i framtiden få bo i ett hus med kryddträdgård i detta landskap med massor av snoriga barn med rosiga kinder..